Avslutad inventering

Undersökning av mossfloran på Ölands alvar

Bakgrund

Kunskapen om mossfloran på Ölands alvar är bristfällig. Öland och då särskilt dess alvarmark har en unik mossflora, troligtvis utan motsvarighet någon annan stans. Detta gäller inte minst den grupp av mossor som kan kallas småmossor (jmf Waldheim 1947). Med småmossor menas pottiacéer andra kortlivade mossor som växer på nakna jordfläckar på öppen mark inte minst på alvaret. Just småmossorna är försummade vad det gäller Öland och detta var upprinnelsen till att vi, några universitetsanknutna forskare och amatörer i föreningen Mossornas Vänner initierat denna undersökning.

Övergripande mål

Att undersöka mossfloran på alvaren på Öland och försöka förstå hur och varför den varierar i tid och rum.

Frågeställningar

Vilka faktorer (betestryck, kanteffekter, väderlek, årsmån, översvämningsfrekvens, jorddjup, jordmån, pH, fosfattillgänglighet) avgör mossflorans sammansättning och diversitet på Ölands alvar och vilken är den optimala skötselregimen.

Metodik

Metodiken är än så länge (hösten 2011) preliminär. Den metodik vi använde under förstudien hösten 2011 och som testades var följande: i förväg la vi på kartan ut en transekt över alvaret i rakt väst-östligt riktning. Vi gick 100 m österut från den västra alvarskanten där placerade vi första klustret av provytor. Varje kluster bestod av 5 st. 0,5×0,5 m provyta som vi lade i ett kors så att 1:a ytan var i mitten och de 4 övriga 10 m åt vardera väderstreck N, Öster, Söder och Väster. I varje ruta skattades täckningen av mossor, GPS position avlästes för varje kvarts-m2 yta. Efter analys av rutorna fortsatte vi rakt österut 500 meter och upprepade samma klusteranalys. Data som insamlats enligt denna metodik kommer att kunna analyseras med multivariat statistisk metodik för att samtidigt kunna ge svar på en lång rad grundläggande frågor om hur mossfloran varierar såväl i förhållande till geografin som i förhållande till olika miljövariabler och då provtagningen är tänkt att spridas ut över olika årstider under en följd av år kommer det även att vara möjligt att studera klimatets och årstidens betydelse för mossflorans utveckling. Resultatet av höstens pilotundersökning, både artlistor och den kemiska jordanalysen är framtagna. Artlistorna är inlagda i Artportalen. Sannolikt kommer vi att behöva modifiera och förbättra metoden under 2012.

Förväntade resultat

Alvarområdena på Öland är klassificerade som Världsarv och till stor del skyddade som naturreservat. Många växter och djur har här sina enda förekomster i landet och detta gäller även några mossor. Ur naturvårdssynpunkt är det därför viktigt att få en fördjupad förståelse för det speciella med alvarets flora, dess variation, variation mellan olika årstider, olika jordslag, inverkan av bete, och exponering. Effekterna av störningar i form av hårt eller inget bete och svåra översvämningar och dess påverkar på mossflorans sammansättning är viktiga att känna till. Även kännedom om kanteffekter, t ex om det är skillnad på mossfloran nära kanterna av Stora Alvaret jämfört med mitten, är av stort intresse då de är av avgörande betydelse för hur bevarande av stora respektive små alvarfragment skall prioriteras i naturvårdsarbetet. Ur en rent naturvetenskaplig synvinkel kan det konstateras att vår kunskap om vilka faktorer som påverkar mossflorans sammansättning och diversitet fortfarande är mycket bristfällig. Klart är att mossfloran påverkas av substratets (markens) kemi och av klimatet såväl lokalt som regionalt och vi förväntar oss att vår studie väsentligen kommer att öka kunskapen om dessa faktorers betydelse för de mossarter som förekommer på alvaret. Genomförande Studien kommer att genomföras på fritiden av kunniga medlemmar i föreningen Mossornas Vänner från olika delar av landet. Fältarbete, insamlade av data, kollekter, jordprover, samt bestämning av mossprover och kemisk analys av jordprover kommer liksom analys av resultaten att publiceras.

Ledning

Projektet leds i första skedet av Tomas Hallingbäck, Torbjörn Tyler och Fia Bengtsson men en sammansättningen kan komma att ändras.

Tidsplan

Mycket beroende på hur många deltagare det blir och hur många dagar per år som dessa har möjlighet att medverka är det i nuläget svårt att ange en tidsplan. Om vi kan hålla följande tempo: 2 långhelger per år borde fältarbetet kunna klaras av på 5 år. Därefter cirka 1 års analys och publicering.

Ett axplock av litteratur om alvarets mossor

Bengtsson, F. 2011. Dvärgpottia Microbryum floerkeanum – ny för Öland. Myrinia 21(2): 50-51.
Dengler,J., Löbel, S. (2006): The basiphilous dry grasslands of shallow, skeletal soils (Alysso-Sedetalia) on the island of Öland (Sweden), in the context of North and Central Europe. – Phytocoenologia 36: 343-391, Berlin
Ekstam, U. & Sjögren, E., 1973. Studies of past and present changes in deciduous forest vegetation on Öland. Supplement
Jensen, C. & Medelius, S. 1929. Till kännedomen om Ölands mossflora. – Botaniska Notiser 91: 29-51.
Krahulec,F., Rosen, E., Maarel, E. van der (1986): Preliminary classification and ecology of dry grassland communities on Ölands Stora Alvar (Sweden). – Nord. J. Bot. 6: 797-809, Copenhagen.
Löbel,S., & Dengler, J. (2008) [”2007”]. Dry grassland communities on southern Öland: phytosociology, ecology, and diversity. – Maarel, E. van der [Eds.]: Structure and dynamics of alvar vegetation on Öland and some related dry grasslands – Dedicated to Ejvind Rosen on his 65th birthday. – Acta Phytogeogr. Suec. 88: 13-31, Svenska Växtgeografiska Sallskapet, Uppsala.
Rosen, E. & Sjögren, E. 1988. Plant cover in alvar junipers on Öland Sweden distribution features correlated to shrub size and shape. Acta Phytogeographica Suecica 76, 101-112.
Sjögren, E. (ed.) 1988. Plant cover on the limestone alvar of Öland. Acta Phytogeographica Suecica, 76. Almqvist and Wiksell International: Stockholm, Sweden.
Sjögren, E. 1979. Bryophytes as indicators of environmental factors in forest phytocoenoses. Les problemes modernes de la bryologie, Colloque, Lille, decembre 1972.
Sjögren, E. 1961. Epiphytische Moosvegetation in Laubwäldern der Insel Öland. Acta Phytogeogr Suecica 44: 1–149. (Epiphytic moss vegetation in deciduous woods of the Island Öland.)
Sjögren, E. 1964. Epilithische und epigäische Moosvegetation in Laubwäldern der Insel Öland (Schweden). Acta Phytogeogr Suecica 48: 1–184. (Epilithic and epigeic moss vegetation in deciduous woods of Öland Island, Sweden.)
Sjögren, E. 1995. Changes in the epilithic and epiphytic moss cover in two deciduous forest areas on the island of Öland (Sweden) — a comparison between 1958–1962 and 1988–1990. Studies in Plant Ecology 19: 1–108
Tyler, G., Tyler C. & Tyler, T. 1995: Importance of soluble phosphate to bryophyte establishment and growth on a limestone soil. Lindbergia 20: 91-93.
Waldheim, S. 1947. Kleinmoosgesellschaften und Bodenverhältnisse in Schonen. — Botaniska Notiser, Suppl. Vol. 1:1. 203 S.
Zamfir, M. 2000. Effects of bryophytes and lichens on seedling emergence of alvar plants: evidence from greenhouse experiments. – Oikos 88: 603-611.
Zamfir, M., Dai, X. and van der Maarel. E. 1999. Bryophytes, lichens and phanerogams in an alvar grassland: relationships at different scales and contributions to plant community pattern. – Ecography 22: 40-52.

’

Inventering av Göteborgsområdets mossflora

Historik

I mitten av 1970-talet påbörjades en inventering av Göteborgsområdets mossflora av en liten grupp mossintresserade som så småningom kom att starta föreningen Mossornas Vänner. Inventering har under 1980- och 1990-talet fortsatt, dock med några års avbrott. Tack vare att föreningens medlemsantal ökat markant under senare år har inventerandet kunnat fortsätta och fältarbetet har nu avslutats. Resultaten finns presenterade i boken Göteborgstraktens mossor.

Syfte

Syftet med inventeringen har varit att kartlägga och beskriva mossfloran i Göteborgsregionen. Detta har stort värde eftersom mossfloran på Svenska västkusten har varit förhållandevis dåligt känd. Samtidigt var syftet med verksamheten att lära sig mer om mossor, dels av varandra, dels genom få se många arter man tidigare aldrig sett.

Metod

Inventeringen omfattar ett relativt stort område, 4,5 mil norr-, 4,5 mil söder- och 5 mil österut från Göteborg räknat. Det 5400 km² stora området är uppdelat 216 stycken 5×5 km stora rutor som överensstämmer med de ekonomiska kartbladen. En del rutor i skärgården är endast hav och andra består till mycket liten del består av land. Om man bortser från dessa blir summan rutor 179. Arbetsgången var att varje ruta besöktes minst en gång (åtminstone en halv exkursionsdag) och att alla arter antecknades. Beläggsmaterial sparas endast för arter som inte kan bestämmas till art i fält.Arbetet har hela tiden bedrivits helt ideellt men vissa år med bensinkostnader betalda av Botaniska Föreningen i Göteborg och Kapten Stenholms fond. Botanisk litteratur och offentliga herbarier (Göteborgs Botaniska Museums mossherbarium och Naturhistoriska Riksmuseets mossherbarium) har genomsökts med avseende på uppgifter om arter funna inom det avgränsade området. Det stora arbetet ligger dock i fältstudierna.

Läget våren 2008

Resultaten finns presenterade i boken Göteborgstraktens mossor. Antalet funna arter inom regionen ligger nära 600 arter vilket måste anses som ett relativt gott resultat.
Tomas Hallingbäck

Inventering av mossorna på Sotenäset

Historik

Sedan i mitten av 1970-talet har Sven Bergqvist och Evastina Blomgren inventerat kärlväxter på Sotenäset i mellersta Bohuslän. Under denna tid vaknade intresset för mossor och på vinterhalvåret inriktade vi oss på mossor istället. Då fältarbetet med kärlväxterna utmynnade i boken Sotenäsets flora 1994 fortsatte arbetet med mossinventeringen, som dokumenterats i boken Sotenäsets mossor, som kom från trycket i juni 1998.

Syfte

Från början var syftet framför allt att repetera och utöka de kunskaper vi fått genom deltagande i Göteborgsinventeringen. Så småningom blev det också intressant att kartlägga mossfloran i området på liknande sått som vi gjort med kärlväxtfloran.

Metod

Området, som omfattar Sotenäs kommun samt en liten del av Bärfendals socken i Munkedals kommun, är c:a 150 km2 stort. Vi har delatde ekonomiska kartbladen i stort sett i fyra delar och antecknat de mossor vi träffat på i varje sådan ruta. Som mål har vi haft att nå upp till 250 arter i varje sådan ruta, som till rimlig del är land. I stort sett har vi nått detta mål.

Resultat

I hela området har vi funnit 454 mossarter, varav 111 levermossor och 343 bladmossor. Resultatet av inventeringen redovisas i vår bok ”Sotenäsets mossor” som säljs av Mossornas Vänner. I boken redovisar vi för varje art biotop, substrat, frekvens samt lokaler för mindre vanliga arter.

Sven Bergqvist och Evastina Blomgren
Dalgatan 7-9
456 32 Kungshamn
0523-320 22

Försäljning

Du kan beställa boken ”Sotenäsets mossor” genom att sätta in 140 SEK på Mossornas Vänners postgirokonto 13 37 88 – 0. Glöm ej att ange vad beställningen gäller och vart den skall skickas.

Mossorna i Jumkils socken

Historik

När den lokala gruppen av Mossornas Vänner startades på initiativ av Henrik Weibull i början av 1990-talet så bestämdes det så småningom att exkursionerna skulle riktas in på ett visst område. Detta område blev Jumkils socken NV om Uppsala.

Syfte

Syftet med inventeringen är att kartlägga mossornas utbredning i ett relativt litet område i närheten av Uppsala. Då Jumkil socken ligger i mellanbygden mellan den helt öppna slätten och de mer skogsrika bygderna lämpade den sig väl för syftet.

Metod

Socknen delas in i kvadranter av ekonomiska kartblad (2,5 km x 2,5 km). I varje sådan ruta noteras alla arter som kan hittas. Målet är att åtminstone en hel inventeringsdag skall tillbringas i varje ruta.

Läget 2002?

Fältinventeringen är avslutad. Materialet skall dataläggas och sammanställas.

För ytterligare information kontakta Henrik Weibull.

Umeåtraktens mossor

Historik

I syfte att få en sporre att komma ut för att titta på mossor lite mer regelbundet drogs runt år 2000 ett mer eller mindre ambitiöst projekt – Umeåtraktens mossor igång.

Metod

Vi har delat in den största delen av Umeå kommun (ca 3 mils omkrets från Umeå) i ett rutnät som motsvarar de ekonomiska kartbladen. Vår ambition var att besöka varannan ruta i ett regelbundet mönster över Umeå kommun (utom nordligaste delen) vilket blir ca 50 rutor. Exkursionerna var upplagda på så sätt att vi besökte några intressanta lokaler inom ett ekonomiskt kartblad och gjorde en total artlista. 100 arter per ekonomiskt blad brukade vara den undre gränsen. Sedan berodde det på om man hittade intressanta branter, rikare myrstråk, odikade skogsbäckar, lövinslag mm. Under vintern gick vi igenom herbariet och gjorde en del kontrollbestämningar av gammalt material.

Läget

Ett antal rutor är gjorda, men många återstår. Vi har ett antal nya arter för Västerbotten. Under vinterhalvåren har vi gått igenom mycket av herbariematerialet. Projektet ligger numera i ide men fynden från inventeringen återfinns på Artportalen.