Browsed by
Kategori: Pågående inventeringar

Stockholmstraktens mossor

Stockholmstraktens mossor

Historik

1941 beslutade Botaniska sällskapet i Stockholm floristiska kartläggning av Stockholmstrakten även skulle omfatta mossor. Herman Persson gick igenom herbariet i Stockholm och ledde många exkursioner i Stockholmstrakten under 1940-talet. En mosskommitté bildades 1953 bestående av Rudolf Florin, Edvard von Krusenstjerna, Herman Persson, Gillis Een och Arent Silfversparre samt senare även Nils Hakelier. Sammanställning av lokaluppgifter från herbarier och ett flitigt exkurerande resulterade 1964 i boken Stockholmstraktens bladmossor (Krusenstjerna 1964). Det material som fanns för vitmossor (Sphagnum spp.) och levermossor redovisades publicerades således aldrig. 1993 sammanställde Mora Aronsson dock materialet till en checklista med ungefärligt antal socknar arten var funnen i. 1995 föddes tanken på att försöka publicera de hitintills opublicerade materialet.

Syfte

Syftet med projektet är att redovisa kunskapsläget för utbredningar m.m. för de i Södermanland och Uppland. Bladmossfloran har inskränkt sig till Stockholmstrakten (som i stort sett är Stockholms län upp till Norrtälje). Då det ändå inte är realistiskt att hinna inventera hela området så har övriga Södermanland och Uppland inkluderats. Då detta kan ge en bra bild över vilka området som är dåligt undersökta och förenklar vid genomgång av herbarierna.

Metod

Sammanställningar av lokaluppgifter från herbarierna i Stockholm och Uppsala har påbörjats samt sammanställning av de många fynduppgifter som finns från projektets tidiga fas. Dessutom sker exkursioner för att komplettera bilden för okända områden.

Läget våren 2002

Genomgång av herbarierna.

Läs mer

Aronsson, M. 1993: Checklista över Stockholmstraktens vit-, lever- och nålfruktsmossor. Myrinia 3(1): 1-5.
Krusenstjerna, E. v. 1964: Stockholmstraktens bladmossor. Botaniska sällskapet i Stockholm.
Lönnell, N. 1995: Stockholmstraktens lever- och vitmossor – en bryologisk nytändning i Stockholm? Myrinia 5(2): 51-54.
Lönnell, N. 1996: Stockholmstraktens mossor en lägesrapport. Daphne 7(2): 57-60.

Projekt Skånes Mossor

Projekt Skånes Mossor

2007 drog Lunds botaniska förening igång en landskapsomfattande inventering av Skånes mossflora. För mer information om Projekt Skånes Mossor, se Lund botaniska förenings hemsida under Skånes Mossor.
I samband med denna inventering har LBF tagit fram en preliminär nyckel till Skånes mossor, en instruktion för inventerare, en rapportblankett samt en checklista över Skånes mossor.

Om du vill veta mer om projektet eller om vilka rutor som är tillgängliga för bokning kontakta Torbjörn Tyler i Lunds botaniska förening. Detsamma gäller om du vill vara med på en mossexkursionslista med mail-adresser till inventerarna eller om du vill skicka ut information via denna.
Lunds botaniska förening arrangerar ett flertal mossexkursioner varav en del är knutna till Projekt Skånes Mossor. Se deras program för mer information.

Undersökning av mossfloran på Ölands alvar

Undersökning av mossfloran på Ölands alvar

Bakgrund

Kunskapen om mossfloran på Ölands alvar är bristfällig. Öland och då särskilt dess alvarmark har en unik mossflora, troligtvis utan motsvarighet någon annan stans. Detta gäller inte minst den grupp av mossor som kan kallas småmossor (jmf Waldheim 1947). Med småmossor menas pottiacéer andra kortlivade mossor som växer på nakna jordfläckar på öppen mark inte minst på alvaret. Just småmossorna är försummade vad det gäller Öland och detta var upprinnelsen till att vi, några universitetsanknutna forskare och amatörer i föreningen Mossornas Vänner initierat denna undersökning.

Övergripande mål

Att undersöka mossfloran på alvaren på Öland och försöka förstå hur och varför den varierar i tid och rum.

Frågeställningar

Vilka faktorer (betestryck, kanteffekter, väderlek, årsmån, översvämningsfrekvens, jorddjup, jordmån, pH, fosfattillgänglighet) avgör mossflorans sammansättning och diversitet på Ölands alvar och vilken är den optimala skötselregimen.

Metodik

Metodiken är än så länge (hösten 2011) preliminär. Den metodik vi använde under förstudien hösten 2011 och som testades var följande: i förväg la vi på kartan ut en transekt över alvaret i rakt väst-östligt riktning. Vi gick 100 m österut från den västra alvarskanten där placerade vi första klustret av provytor. Varje kluster bestod av 5 st. 0,5×0,5 m provyta som vi lade i ett kors så att 1:a ytan var i mitten och de 4 övriga 10 m åt vardera väderstreck N, Öster, Söder och Väster. I varje ruta skattades täckningen av mossor, GPS position avlästes för varje kvarts-m2 yta. Efter analys av rutorna fortsatte vi rakt österut 500 meter och upprepade samma klusteranalys. Data som insamlats enligt denna metodik kommer att kunna analyseras med multivariat statistisk metodik för att samtidigt kunna ge svar på en lång rad grundläggande frågor om hur mossfloran varierar såväl i förhållande till geografin som i förhållande till olika miljövariabler och då provtagningen är tänkt att spridas ut över olika årstider under en följd av år kommer det även att vara möjligt att studera klimatets och årstidens betydelse för mossflorans utveckling. Resultatet av höstens pilotundersökning, både artlistor och den kemiska jordanalysen är framtagna. Artlistorna är inlagda i Artportalen. Sannolikt kommer vi att behöva modifiera och förbättra metoden under 2012.

Förväntade resultat

Alvarområdena på Öland är klassificerade som Världsarv och till stor del skyddade som naturreservat. Många växter och djur har här sina enda förekomster i landet och detta gäller även några mossor. Ur naturvårdssynpunkt är det därför viktigt att få en fördjupad förståelse för det speciella med alvarets flora, dess variation, variation mellan olika årstider, olika jordslag, inverkan av bete, och exponering. Effekterna av störningar i form av hårt eller inget bete och svåra översvämningar och dess påverkar på mossflorans sammansättning är viktiga att känna till. Även kännedom om kanteffekter, t ex om det är skillnad på mossfloran nära kanterna av Stora Alvaret jämfört med mitten, är av stort intresse då de är av avgörande betydelse för hur bevarande av stora respektive små alvarfragment skall prioriteras i naturvårdsarbetet. Ur en rent naturvetenskaplig synvinkel kan det konstateras att vår kunskap om vilka faktorer som påverkar mossflorans sammansättning och diversitet fortfarande är mycket bristfällig. Klart är att mossfloran påverkas av substratets (markens) kemi och av klimatet såväl lokalt som regionalt och vi förväntar oss att vår studie väsentligen kommer att öka kunskapen om dessa faktorers betydelse för de mossarter som förekommer på alvaret. Genomförande Studien kommer att genomföras på fritiden av kunniga medlemmar i föreningen Mossornas Vänner från olika delar av landet. Fältarbete, insamlade av data, kollekter, jordprover, samt bestämning av mossprover och kemisk analys av jordprover kommer liksom analys av resultaten att publiceras.

Ledning

Projektet leds i första skedet av Tomas Hallingbäck, Torbjörn Tyler och Fia Bengtsson men en sammansättningen kan komma att ändras.

Tidsplan

Mycket beroende på hur många deltagare det blir och hur många dagar per år som dessa har möjlighet att medverka är det i nuläget svårt att ange en tidsplan. Om vi kan hålla följande tempo: 2 långhelger per år borde fältarbetet kunna klaras av på 5 år. Därefter cirka 1 års analys och publicering.

Ett axplock av litteratur om alvarets mossor

Bengtsson, F. 2011. Dvärgpottia Microbryum floerkeanum – ny för Öland. Myrinia 21(2): 50-51.
Dengler,J., Löbel, S. (2006): The basiphilous dry grasslands of shallow, skeletal soils (Alysso-Sedetalia) on the island of Öland (Sweden), in the context of North and Central Europe. – Phytocoenologia 36: 343-391, Berlin
Ekstam, U. & Sjögren, E., 1973. Studies of past and present changes in deciduous forest vegetation on Öland. Supplement
Jensen, C. & Medelius, S. 1929. Till kännedomen om Ölands mossflora. – Botaniska Notiser 91: 29-51.
Krahulec,F., Rosen, E., Maarel, E. van der (1986): Preliminary classification and ecology of dry grassland communities on Ölands Stora Alvar (Sweden). – Nord. J. Bot. 6: 797-809, Copenhagen.
Löbel,S., & Dengler, J. (2008) [”2007”]. Dry grassland communities on southern Öland: phytosociology, ecology, and diversity. – Maarel, E. van der [Eds.]: Structure and dynamics of alvar vegetation on Öland and some related dry grasslands – Dedicated to Ejvind Rosen on his 65th birthday. – Acta Phytogeogr. Suec. 88: 13-31, Svenska Växtgeografiska Sallskapet, Uppsala.
Rosen, E. & Sjögren, E. 1988. Plant cover in alvar junipers on Öland Sweden distribution features correlated to shrub size and shape. Acta Phytogeographica Suecica 76, 101-112.
Sjögren, E. (ed.) 1988. Plant cover on the limestone alvar of Öland. Acta Phytogeographica Suecica, 76. Almqvist and Wiksell International: Stockholm, Sweden.
Sjögren, E. 1979. Bryophytes as indicators of environmental factors in forest phytocoenoses. Les problemes modernes de la bryologie, Colloque, Lille, decembre 1972.
Sjögren, E. 1961. Epiphytische Moosvegetation in Laubwäldern der Insel Öland. Acta Phytogeogr Suecica 44: 1–149. (Epiphytic moss vegetation in deciduous woods of the Island Öland.)
Sjögren, E. 1964. Epilithische und epigäische Moosvegetation in Laubwäldern der Insel Öland (Schweden). Acta Phytogeogr Suecica 48: 1–184. (Epilithic and epigeic moss vegetation in deciduous woods of Öland Island, Sweden.)
Sjögren, E. 1995. Changes in the epilithic and epiphytic moss cover in two deciduous forest areas on the island of Öland (Sweden) — a comparison between 1958–1962 and 1988–1990. Studies in Plant Ecology 19: 1–108
Tyler, G., Tyler C. & Tyler, T. 1995: Importance of soluble phosphate to bryophyte establishment and growth on a limestone soil. Lindbergia 20: 91-93.
Waldheim, S. 1947. Kleinmoosgesellschaften und Bodenverhältnisse in Schonen. — Botaniska Notiser, Suppl. Vol. 1:1. 203 S.
Zamfir, M. 2000. Effects of bryophytes and lichens on seedling emergence of alvar plants: evidence from greenhouse experiments. – Oikos 88: 603-611.
Zamfir, M., Dai, X. and van der Maarel. E. 1999. Bryophytes, lichens and phanerogams in an alvar grassland: relationships at different scales and contributions to plant community pattern. – Ecography 22: 40-52.