Browsed by
Kategori: Årets mossa

Nålfruktmossor – årets mossa 2021!

Nålfruktmossor – årets mossa 2021!

Nålfruktsmossorna känns lätt igen på sina speciella kapslar. De är smala och spetsiga och spricker upp från toppen. De liknas vid nålar i det svenska namnet eller horn i det engelska (hornworts).

Foto: Tomas Hallingbäck

Även utan kapslar går de att urskilja på att bålen har svarta prickar som är cyanobakteriekolonier. Detta gör dem unika i den svenska mossfloran sånär på en lerbålmossa Blasia pusilla som dock ofta har groddkorn på ovansidan av bålen antingen taggiga och/eller linsformade från flasklika groddkornsbehållare.

I Sverige finns två arter gul nålfruktmossa Phaeoceros carolinianus och svart nålfruktsmossa Anthoceros agrestis som troligtvis är förbisedda. För att en bättre uppfattning om arternas nuvarande utbredning, frekvens och status vore det värdefullt att så många som möjligt håller utkik efter dem. Båda arterna förekommer på åkrar. Redan på sommaren kan man leta efter arterna i åkerkanter. Bäst förutsättningar är det dock på hösten efter en regnig sommar efter att säden är skördad men innan åkrarna plöjs eller på annat sätt bearbetas. På hösten börjar även kapslarna och sporerna mogna och mörkna.

Svart nålfruktsmossa Anthoceros agrestis har ofta en lite fransig bål upp till 1,5 cm i diameter. Sporerna är som utfärgade mörkbruna-svarta. Det är den art som är vanligast av de två och har påträffats upp till Hälsingland men är troligtvis vanligast i sydvästra Sverige.

Gul nålfruktmossa Phaeoceros carolinianus har slät bål som gör ett rätt ogenomskinligt intryck och är upp till 3 cm i diameter. Sporerna är som utfärgade gula. Den är sällsynt men har spridda fynd upp till Dalarna även om många är mycket gamla. Denna art hittas förutom på bar jord i åkrar och diken även i sandtag där grundvattnet har kommit i dagen. Många av dessa lokaler växer dock igen och även antalet moderna fynd i andra miljöer är relativt få.

Text: Niklas Lönnell

Lägg in dina fynd direkt i Artportalen https://www.artportalen.se/ gärna med fotografier. Ange gärna biotop och om det är en åker vilken gröda som växer på den.

Mer om arterna hittar du på: https://artfakta.se/naturvard/taxon/anthocerotophyta-5000089

Piprensarmossa är årets mossa 2020!

Piprensarmossa är årets mossa 2020!

Detta år kommer piprensarmossa (Paludella squarrosa) att vara ”årets mossa” — ut i sommar och leta!


Årets mossa 2020
Piprensarmossa (Paludella squarrosa)

Piprensarmossa är en av de mest lätt igenkännliga mossor vi har. Dess skott ser i profil ut som en gammaldags piprensare! Vi ber om ursäkt för att yngre personer möjligtvis aldrig sett en sådan.

Tittar man närmare på den ser man att bladen är tydligt hakformigt böjda och sitter i fem tydliga rader på stammen. Skotten är dm-långa, ogrenade och med tätt filtluddig stam. Den kan nog inte förväxlas med någon annan mossa som vi har i Sverige.

Piprensarmossa, som är Jämtlands landskapsmossa, hittas i rikkärr från Skåne i söder (där den är extremt sällsynt) till fjällen i norr (där den är relativt vanlig), men har i södra halvan av Sverige försvunnit från många kärr. Den trivs bäst i ganska våta, gungflyartade och öppna kärr, samt i översilningskärr och källkärr.

Den växer ofta i sällskap med trekantig svanmossa Meesia triquetra, myruddmossa Cinclidium stygium och kärrkammossa Helodium blandowii.

Ifall du hittar den vill vi att du rapportera fyndet till Artportalen https://www.artportalen.se/

Mer om arten hittar du på:
https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/mossor/piprensarmossa.1099.html

Bollvitmossa – årets mossa 2019!

Bollvitmossa – årets mossa 2019!

Bollvitmossa – ut och leta

 

Årets mossa 2019 – Bollvitmossa (Sphagnum wulfianum)

Bollvitmossan är en av de mest karaktäristiska vitmossor vi har. Dess huvud är i profil runt som en boll. Stammen är mört rödbrun till svart och det främsta och viktigaste kännetecknet är att den har många utstående grenar, 3–6 stycken i varje grenknippe.

Arten är skogslevande och kan bilda vida mattor i sumpskog, intill skogsbäckar, oftast i gran- eller tallskog. Den växer vanligen skuggigt och ofta i sällskap med granvitmossa Sphagnum girgensohnii.

Den kan förväxlas med klubbvitmossa Sphagnum angustifolium som också kan ha starkt välvt huvud men den har inte lika många utstående grenar (högst 2 st i varje grenknippe) och en ljust grön stam.

Bollvitmossan är spridd i Sveriges och förekommer främst östra Svealand och Norrland med endast enstaka förekomster längre söder och västerut.

Mer bollvitmossa!

Litteratur
Andersson, H. m. fl. 1919. Vitmossor i Norden. Flora utgiven av Mossornas Vänner. 121 sidor.